Fantastiskthelvete.blogg.se

Man är vuxen när man är 18 sägs det.

 

Men vad är vuxen egentligen. Är det förmågan att kunna bo själv, att städa upp efter sig. Att laga mat åt sig själv. Att kunna hamna i fängelse. Att kunna rösta. Att vara förälder eller kanske är det när hjärnan är färdigutvecklad vid 25.

 

Jag vet faktiskt inte hur det är för andra, men för mig har det tagit lång tid att bli vuxen. Det handlade absolut inte om ålder. Det handlade inte om förstånd heller. Inte heller sättet man beter sig på genom att vara vuxen i beteendet.

 

För mig är det mer en känsla. Någonting ogreppbart som bara känns i kroppen.

 

Flera gånger har jag skrivit om ålder och känslor och om hur jag har växt inombords för varje år framåt och tagit de kliv som man borde ha gjort tidigare. Förut skrev jag om hur jag kände mig rädd som ett litet barn, men även om jag är rädd fortfarande på många sätt så är det inte ens i närheten på samma sätt.

 

Med alla mina fel och svagheter så känns det faktiskt rätt bra att säga att jag är vuxen nu. Inombords och utombords.