Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - january 2016

Tallinn

Dags för kryssning igen. Minnet av förra sitter kvar och jag känner mig mer taggad än någon resa än vad jag tidigare kan minnas.
 
Största stressen är att komma upp i tid och hinna med bussen, men nu är jag här.
 
Jag kommer att ha fruktansvärt kul😀

Fysiska känslan (6)

Nu tänkte jag berätta om en sak som brukar hjälpa mig när jag får olika typer av rädslor eller panikkänslor. (har nog glidit in på det här flera gånger,men det skadar nog inte att skrivas igen)
 
En person som jag pratade med berättade för mig att min hjärna producerar en typ av signalsubstanser som berättar för min kropp att den är i fara.
 
Förut när jag var rädd så kom paniken omedelbart och tog kontroll över mig och fick mig att genast försöka fly undan eller gömma mig. Att bara strunta i allting.
 
Nu för tiden så kommer känslan fram lika fort, men jag försöker känna efter vad jag egentligen känner fysiskt och vad jag tänker på.
 
Mina rädslor har varit hos mig så länge att jag tänker inte så ofta på saker så att jag blir rädd. Min kropp har känslan över att jag är rädd vilket gör att det ibland inte går att stå emot.
 
Men vid vissa tillfällen så går det för mig att försöka se vad jag är rädd för. Om jag tar kontorsarbete som exempel så känns detta som extremt stressande. Jag vill fly undan från det nästan hela tiden, men ändå är det sällan något jag tänker på. Även när jag sitter där och skall göra någonting mer stressande så tänker jag inte om det kommer bli rätt eller fel. Jag tänker inte på eventuella misstag jag kan göra, misstag som när det gäller särskilt ekonomin kan göra så att det blir bra mycket mer arbrete eller att det skulle bli en dyrare kostnad för oss.
 
Men ändå så vill min kropp därifrån. Allting är bara en enormt obekväm situation.En situation som innehåller en massa måsten.
 
Det är vid sådana här tillällen jag försöker övertala mig själv att rädslan egentligen är bara fysisk. Att jag inte är knäpp eller konstig på något vis utan att det är någonting fysiskt inom mig som är fel och inte psykiskt. Att jag egentligen inte är rädd för arbetet eller obekvämligheten utan att min kropp bara producerar för mycket av ett ämne.
 
Kanske är det ofta så när man är rädd. Hjärnan tänker inte logiskt för fem öre, vilket kanske betyder att det inte var en själv som började tänka de tankar som kommer fram. Att det är hjärnan och kroppen som minns stress sedan förut och börjar pumpa ut de ämnen som den tror att man behöver. Sedan så försöker man övertala sig själv varför man känner som man känner fastän det inte finns så mycket mer förklaring än att ens kropp fungerar på detta sätt.
 
Tyvärr så hjälper det oftast bara kortsiktigt och eftersom vissa saker kräver lång tid eller många moment så är det svårt att hålla uppe, men jag hoppas att det blir lättare och lättare i framtiden.

Insidan/utsidan (6)

I fredags så kom en vän till mig som läser det jag skriver upp till mig och sade att denne sade att jag var som två olika personer. En som skriver om hur känslosamt livet är och en som alltid är glad när jag påträffas.
 
Det finns många människor som är glada på utsidan samtidigt som de gråter inombords, men jag tror inte jag är en sådan person. När jag är nedstämd så är jag förhållandevis öppen med det. Men grunden till min glada utsida är nog sorgen som alltid funnits där.
 
Varenda gång jag träffar människor så minns jag sorgen över att ha varit ensam så länge så jag blir bara glad. Är det människor som gör mig extra glad så sprudlar jag. Kommer kunder som blir glada över att prata med mig så ökar glädjen hos mig snabbt och positiviteten håller i sig en stund.
 
Kanske det inte är så konstigt att jag är sådan när jag påträffas för att jag får ut mycket av det negativa som har hänt här. Att påminnas om det negativa och märka kontrasten över då och nu får mig att vara tacksam och glad för småsaker.
 
Min personlighet hjälper nog till en hel del också.

Misstag (4)

Sov hemskt inatt.
 
Jag har sovit dåligt hela veckan, men inatt så tog det lång tid innan jag lyckades somna och som vanligt så vaknade jag runt tre-fyra klarvaken med tankar i huvudet.
 
Lyckades somna om igen som alltid, men när det är dags att gå upp så har det varit extremt tungt.
 
Jag gjorde en hel del misstag idag. Inget stort som inte går att ändra på, men att göra fel om och om igen under samma dag är lite enervererande.
 
Borta är den tiden då dessa mindre missöden hade fått mig att må hemskt. Nu när det är dags för mig att lägga mig så är det som det är. Allt gick att rätta till och det som inte gick har inte skakat min värld särskilt mycket.
 
Stressen finns kvar, men ändå så mår jag inte dåligt. Det är svårt att förklara eftersom det är lite ovant. Att ibland kännas som man går sönder lite grann inombords, men ändå en liten stund senare gå vidare.
 
Behöver nog en god natts sömn snart.