Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - november 2015

Viljestyrka (6)

Det har hänt ett par gånger att någon har sagt till mig att du inte har viljestyrkan av att göra en viss sak om det skulle hända.
 
Till exempel eftersom jag aldrig varit den som sagt ifrån så när andra tänker en sådan situation att jag inte har viljestyrkan att säga ifrån när det egentligen inte har någonting med viljestyrka att göra.
 
Bara för att jag inte är den som blir förbannad eller säger ifrån med hög röst så har det absolut ingenting med viljestyrka att göra. Det handlar om personlighet. Bara för att man är aggressiv utåt så behöver inte den personen vara starkare än någon annan utan bara att det kommer naturligare för denne än för mig.
 
Viljestyrka är att kunna göra någonting annat än vad ens personlighet säger åt en att göra bara för att det är rätt. Till exempel att en aggressiv person som klarar av att hålla sig tillbaka för att det skulle vara det bästa att göra visar att denne har viljestyrka. Inte tvärt emot.
 
Det är lätt att säga att viljestyrka och mående går hand i hand, men det behöver inte alltid vara så. Jag vet att vid den tidpunkten innan jag började med medicinen igen så kämpade jag emot de rädslor som fanns inom mig mer än någonsin. Även beslutet att börja med en liten del medicin handlade också om viljestyrkan att göra det rätta istället för att fortsätta på samma väg innan det inte skulle fungera något längre.
 
Största problemet för mig att min personlighet (även om den nu är underbar) inte riktigt räcker till för att driva mig på någonting framåt. För mina känslor är alldeles för flytande och håller sig aldrig riktigt kvar för att räcka särskilt länge. Det är så lätt att återgå till det utgångsläge som jag har varit van med under största delen av mitt liv. Ett utgångsläge där ingenting händer och ingenting får hända. 
 
 
Varenda gång det händer någonting som jag inte är säker på så är jag antingen rädd eller neutral. Vilket betyder att om någonting skall hända så måste jag använda viljestyrka för att göra ett aktivt val. Jag måste aktivt kliva över den neutraliteten eller rädslan.
 
Det viktigaste att tänka på när jag skriver det här är att viljestyrka går att lära sig. Även om man känner sig svag så har man redan en hel del viljestyrka i grund, men det går att lära sig att använda den på rätt sätt för att komma dit man vill. Sedan tror jag också att det är en muskel som måste hela tiden tränas för att kunna fortsätta framåt.
 
Idag har det inte hänt så mycket så det får bli en sexa.

Hur mår du (5)

Hur mår du eller hur är det är en fråga som jag väldigt ofta brukar fråga andra. Oftast för att vilja veta hur det ligger till eller om det är någonting jag kan göra.
 
Men när en person inte visar tydligt sina känslor när det har hänt en händelse som kan ha påverkat denne betydligt så kommer omtanken och viljan att fråga igen hur personen verkligen mår. När jag satt i ett sådant här tillfälle och ville så gärna fråga igen så kom tanken plötsligt fram att det spelar nog ingen roll hur många gånger jag frågar. Svaret kommer ändå att bli samma fram till att personen är redo att ändra sig när det gäller att visa eller acceptera hur denne känner.
 
Men det är så svårt att hålla den frågan inne fastän man vet att man borde hålla tyst. När de ofta bara räcker att sitta där och säga att när du är redo så är jag här.
 
"Sedan kommer vi till dagens mående och eftersom jag sov hemskt även i natt för andra orsaker så har dagen inte alls varit särskilt optimal. Även om det hänt en hel del bra saker så som beröm från senaste föreläsning som jag inte blev lika nöjd över, så har jag aldrig riktigt kommit igång. Stressen har funnits inom mig lite högre än vanligt så jag tror att det får en femma."

Press (7)

Jag sov fruktansvärt hemskt inatt.
 
Pressen över föreläsningen var större än vad någonsin tidigare har varit. Visst har jag varit orolig förut, men det här var extremt.
 
Pressen var mycket på grund av föreläsningen jag gjorde förra veckan. Det som är intressant är inte för att jag alls gjorde den särskilt dåligt utan känslan över att jag gjorde den alltför bra.
 
De komplimanger jag hade fått efteråt och särskilt de ord som också kom fram var att personer hade hört att min föreläsning var någon de absolut inte skulle få missa. Dagen efter förra föreläsningen kom en som arbetade på biblioteket och berättade för mig att dennes barn hade varit där när jag berättade och sagt att föräldern skulle absolut gå om denne fick chansen.
 
Jag hörde samma ord från en som var med på föreläsningen på frukosten strax innan att denne hade fått höra samma sak.
 
Känslan över att jag hade klarat av toppen och själv inte vetat om vad jag hade gjort som var så bra fick mig inte alls att slappna av.
 
När jag stod där så var jag dock inte alls så nervös som jag brukade vara. Jag tror att det kanske på något sätt blev för mycket och många av de känslor jag brukade få bara försvann. Att jag blev neutral på något sätt. Att de rädslor jag brukade ha var inte där och pressa på mig som vanligt.
 
Jag tror att de flesta blev faktiskt nöjda och det blev en del frågor. Men det blev inte alls samma sak.
 
Även om natten var riktigt jobbig och hela dagen har varit stressande, så är jag faktiskt riktigt nöjd över det jag har presterat. Jag gömde mig inte och jag flydde inte. Jag tror inte jag hade kunnat gjort bättre. Det kommer att bli bättre. Så det får bli en sjua idag också.
föreläsning - press - stress

Gömma sig (7)

Som jag så många gånger tidigare har sagt så har jag alltid varit extremt bra på att gömma mig.
 
Så bra att jag inte ens visste om att jag gjorde det. Att jag hade gömt mg för mig själv.
 
Jag har märkt hur skönt det kan vara att gömma sig, men att också att så gott som aldrig har det kommit något gott ur det.
 
Det som hade hänt var att jag hade gömt mig och missat livet.
 
Att gömma sig handlar inte bara om att hålla sig undan, utan också alltför ofta att visa att man klarar av saker själv. Att man gömmer sig med ett yttre som låtsas att man är starkare än vad man tror att man är.
 
Så det råd jag har till den som läser det här är göm dig inte. Inte förutom om det är direkt skadligt för dig eller andra. Göm dig inte för dina rädslor eller känslor. Göm dig inte för andras rädslor eller känslor. Att planera in att något dåligt kommer att hända så skadan skedd oavsett om det händer någonting eller inte. Eller att man gömmer sig inte bara för de som kanske vill en illa utan också för dem som vill en väl.
 
Om du är vän med mig så kommer jag alltid att säga åt dig att chansa på det du vill göra. Om jag kan så kommer jag att hålla dig i handen, men jag kommer inte att vilja få dig att gömma dig bakom mig.
 
Men jag vet också svårigheterna att våga visa sig. Jag vet den balansgång som finns över för att anstränga sig för mycket. Alldeles för ofta har jag märkt att jag har flytt undan eller gömt mig utan att jag vetat om det. Det händer nog varenda dag att man undermedvetet undviker småsaker, men det gäller att vara uppmärksamma på de stora så de inte tar över ens liv.
 
"Idag har det varit en riktigt bra dag, men eftersom jag känner mig rätt rejält nervös för föreläsningen imorgon så får den här dagen också en sjua." (Men jag kommer inte att gömma mig, för det kanske blir ännu bättre än förra gången.)
flykt - gömma sig - synas - våga