Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - april 2016

Vart ångest kommer ifrån (6)

Jag läste en fråga på en annan blogg person frågade sig själv vartifrån ångesten kommer ifrån, när man har det direkt när man vaknar utan att man ens hunnit tänka på någonting. Vartifrån ångesten egentligen kommer ifrån.Dags att göra ett försök i alla fall, säg gärna till om det finns andra saker jag inte tänkt på eller om det skulle vara fel enligt era erfarenheter.
 
För det första så är det väldigt stor skillnad på vad som skapar ångest mellan person till person och hur den visar sig. En sak kan vara väldigt viktig för en person och helt oviktig för en annan.
 
Det finns den tydliga ångesten. Den som man vet direkt vart ifrån den kommer ifrån. En vanlig orsak till sådan här är oron över ekonomin en annan är de personer som man bryr sig om. Exempel är stora lån som man inte vet hur man skall kunna betala tillbaka. Oväntade händelser så som bilen slutar fungera och oväntade kostnader som man inte har råd med. Ifall någon man tycker om ligger på sjukhus för någonting allvarligare. För dessa saker så är det i alla fall enormt svårt att släppa ångesten även ett bra tag efter.
 
Det finns de mindra sakerna som tillsammans ger en hel del ångest. Som att inte hinna till arbetet eller andra möten i tid. Oro över att bussen eller bilen inte skall gå som det skall eller att inte hitta fram till en plats. Oro över att man inte har hunnit med allting som man har en önskan att hinna med. Sakerna här kan vara oändliga till antalet och de flesta ger inte särskilt stor ångest om den inte är väldigt viktig för dig. Oftast är det inte bara en sak som ligger och trycker. Så som att om du är försenad till ett möte så tar det längre tid och sedan måste du handla och sedan så måste du göra mat och sedan måste du hämta barnen i tid och så vidare.
 
Att vara sen till mötet är en sak som påverkar så mycket mera. När man är på väg till mötet så ser man bara att det är just mötet som man oroar sig för, men egentligen så minns man allt det där andra vilket ökar på ångesten bra mycket mer än vad man egentligen tänker på. Om du bara hade ett möte att gå på så hade stressen varit bra mycket mindre. Jag själv har märkt vid dessa problem att det blir faktsikt lättare om jag identifierar alla problem. Det blir så mycket lättare om jag tar bort de som jag har i min ångest, men egentligen inte behöver ha där. Även om jag inte kan ta bort någonting så känns det lite lättare att kunna se varför det är som det är.
 
Sedan kommer vi till den osynliga ångesten. Den som är grunden till mitt och alldeles för många andras problem. Den som gör att jag aldrig riktigt kan bli lugn. Den stress som alltid finns kvar när jag vaknar på morgonen eller går och lägger mig på kvällen. Den som kommer bara för att man har haft den så länge. Så som när man har levt på soc-pengar under hela sitt liv och får lön så spelar det inte så stor roll att man har en massa pengar till övers. Det tar lång tid innan man kan känna sig säker. Jag har haft lön i fyra år i sträck och kunnat spara lite grann, men fortfarande så känner jag mig inte säker. Oron finns alltid där även om jag vet att jag har kvar en hel del av månadslönen.
 
Oron för att vakna upp är någonting som alltid funnits där och alltid kommer att finnas där. Kanske kan det vara så att man drömt någonting eller bara sättet att vakna upp påminner min kropp och hjärna om att jag har vaknat upp så många gånger på samma sätt. Paniken som jag tidigare har skrivit om är så djupt rotad i kropp och själ så att man själv ser den inte, men den finns där.
 
Finns det något sätt att träna bort den osynliga ångesten på?
 
Svaret är ja, men det beror på så många olika saker. I första hand tid och det är så olika på vem du är och vart du är. Det gäller att sakta men säkert minska den tills förhoppningsvis innan man vet ordet av så är den borta. Inte för att jag tror att den helt försvinner eftersom det alltid händer nya saker och i mitt fall är den rätt djupt fast, men det kan bli lättare. Mycket lättare.

Gamla vänner (7)

Det är alltid roligt när man får positiva saker bekräftade som man vet om utan att behöva säga någonting.
 
Jag var på väg ut och handlade idag när jag stötte på min gamla boendestödjare.(Jag kände faktiskt denne sedan flera år tidigare där vi hade spelat rollspel tillsammans.)
 
Jag minns faktiskt första gången denne kom in i mitt hem. Jag som vanligt mindes inte ansiktet, men denne mindes mig och när denne berättade det så kopplade jag direkt.
 
Det kändes så konstigt att ha denne i mitt hem på den positionen. Vi som kände varandra innan jag sökte hjälp.
 
I alla fall så är det nu några år sedan vi träffats och det var så kul och höra denne säga.
 
"Gud så du har förändrats till det bättre så fort."
 
Det stärker mig att det verkligen syns så tydlligt när man inte träffat mig på ett tag. Jag blir alldeles glad inombords.
 
Även om allt känns värt det dag till dag, så känns det så mycket extra vid sådana här tillfällen.

Off (6)

Då var föreläsningen klar. Det kom tyvärr inte särskilt många.
 
Jag vet inte riktigt vad jag skall säga. Det gick väl ok antar jag, men jag är långt ifrån nöjd.
 
Det enda ord som verkligen går att beskriva att hela delen kändes lite "off". Jag vet inte något bättre svenskt ord just nu.
 
Det kändes lite konstigt för att de flesta som var där var de ungdomar som jag arbetar med.
 
Jag vet inte om det är svårare för att det är många jag känner, men om jag skall vara helt ärlig är det för att i arbetet så försöker jag delvis distansera mig mot de andra och det går faktiskt inte alls så bra.
 
Men ändå så är det bra att jag har gjort det. Känner mig helt utmattad efteråt vilket nog gör att det kändes bara sådär.
 
Det kommer att bli flera gånger och en gång blir aldrig den andra riktigt lik. Allting beror på dagsformen och jag var väl inte så pigg till att börja med.

Förväntningar (6)

Jag sov riktigt dåligt inatt. Jag var så spänd inför morgondagen.
 
Jag försöker hålla nere mina förväntningar över hur många det kommer att komma. Den siffra som jag hört var att om det kommer 25-30 stycken så får vi räkna det som lyckat.
 
Men ändå så vill jag ha mer.
 
Jag försöker att tänka på att om det kommer färre så skall det vara ok. Det finns en oro över att knappt ingen kommer att komma. Det har inte varit ute så länge innan om informationen om föreläsningen.
 
Samtidigt så finns minnet från föreläsningen som jag hade med finsam. De 40 platser var fyllda efter tre dagar och det var tillräckligt många på kö så det blev en extra vilket hade cirka trettio personer.
 
I morse kom dock tanken att när jag försöker hålla nere mina förväntningar för att kanske slippa bli besviken så blir det bara mer stressande. Tankarna släpper inte. när jag gör så här.
 
Varför inte bara vara glad och stolt (för det är jag). Tänka att det kommer att komma massvis och jag kommer att göra det fantastiskt bra. Även om det bara skulle vara några som kom så vet jag ändå att jag i slutändan skulle bli nöjd. Skulle det bara vara två stycken så kommer ändå flera av ungdomarna på projektet vara med och lyssna samtidigt som mina nya arbetskamrater också är där.
 
Oavsett hur många som kommer så tror jag ändå att antalet inte spelar någon roll. Det blir som det blir och om man skall ha förväntningar så är det väl lika bra att få dem så positiva som möjligt.