Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - january 2017

Är det här jag

Jag hade inte alls någon bra början på morgonen idag. Men jag tog till ett gammalt trick som jag brukade använda förut när dagarna inte alls var bra.
 
Att le stort för ingen direkt orsak alls. Det brukar fungera lättare när jag tänker på något positivt och tanken gick till tiden förut där jag gjorde samma sak och det hjälpte.
 
Det slutade med att när jag slutade arbetet idag så bestämde jag mig för att gå och klippa mig. Att göra någonting extra än att bara gå hem och när jag satt i stolen och tittade mig i spegeln så kom tankarna.
 
Där sitter jag och faktiskt tycker att jag ser bra ut. Inte för att det är första gången jag har haft de tankarna, men mer att det fanns en tid där de tankarna var så omöjligt långt borta. Att jag någonsin skulle kunna ha en möjlighet att ens tänka så med mitt utseende var inte ens en dröm. Mer fanns en dröm att jag skulle vara någon annan med ett bättre utseende.
 
Vad är det egentligen jag tycker om mitt utseende så vet jag inte. Jag bara är och jag tänke på är det här jag när jag tittade i spegeln. Är det verkligen så här jag känner mig. Men det blev bara att den jag såg i spegeln är inte jag utan bara ett utseende som inte var så illa. Inte fantastiskt eller speciellt, men helt ok.

Momentum

Momentum = fart, flyt, initiativ(kraft)
 
Jag såg nyligen ett youtube klipp om ledarskap och en av sakerna han sade var att när man har momentum så klarar man 80% av alla hinder.
 
Jag mår bäst när jag har momentum på det jag gör. När livet är i rörelse och hoppar sig framåt såk efter sak efter sak. När jag gör saker omedelbart och saker fungerar, och de fungerar bättre när saker jag tidigare gjort fungerat. Det är nog så för alla.
 
Men ibland är det så svårt att få upp farten. Han tog en liknelse om ett tåg som kör i 80 kan åka rakt igenom en tegelvägg, men ett tåg som skall börja starta så kan en enda kloss få tåget att aldrig komma någon vart.
 
Det stämmer med livet. När man börjar med nya saker är det så svårt att få fart på sig själv. Och ibland är klossarna större än andra och ibland så försöker man börja direkt vid en tegelvägg.
 
Sedan finns det också de där 20% som inte går att lösa. De problem som får en att sakna ner eller stanna ner helt. Och sedan är starten så svår att börja igen.
 
Kanske det låter lite mörkt att även om man är på gång så finns det så många problem som kan stoppa en ändå. Men om man inte ökar upp hastigheten på sig själv så är de problem som stannar upp ens liv bra många fler. Dessutom så stannar hastigheten inte upp lika mycket när problemen saktar ner ens liv.
 
Så momentum är väldigt bra när det fungerar.

Förståelse

Ibland så tar det en enorm tid innan jag förstår vissa saker. Ibland så går det upp ett ljus för mig som egentligen borde ha hänt tidigare, men det blir inte av förrän jag tänker på något annat.
 
Jag är nog inte ensam om detta utan vi alla går väl utifrån vad vi själva vet och våra egna erfarenheter och ibland så tar det nog ett tag. Det finns nog en del saker jag aldrig kommer att förstå, men de flesta av dem vet jag inte om förrän jag är själv med i något liknande.
 
Det var en sak som jag gjorde förut för ett bra tag sedan sur över en sak som jag hade berättat. Jag trodde då att jag förstod varför denne var sur på mig, men helt plötsligt så kom jag det egentliga själet. Just då så kändes det som om det inte var någonting egentligen att hålla hemligt. Det var ju bara som det var och jag tänkte inte alls på varför man inte kunde berätta det för att det spelade ju ingen direkt roll.
 
Men just nu gick det upp för mig. Det är nog inte så att det är händelserna i sig som är så hemliga. Det är den underliggande osäkerheten i detta fall och säkert i många andra som gör att man inte vill berätta.
 
Det är väl den man trampar på med jämna mellanrum och jag tror nog att alla gör det ibland utan att tänka på för att de själva ser inte osäkerheten i sig.
 
Det största exemplet jag nog kan berätta från mig själv är nog när jag är något intresserad av någon tjej/kvinna (vilket är mycket vanligare nu än förut) så skriver jag inte om det här eller berättar för särskilt många för att jag är så osäker när det gäller det här området. Så fruktansvärt osäker. Jag kan prata om vad jag gör, men inte hur osäkert allting är.
 
I alla fall kanske jag borde försöka se till om jag kan be om ursäkt och se om jag förstått det på riktigt nu. Jag hoppas att jag vågar.

Socker uppdatering

Nu har jag klarat tre veckor utan socker och det är inte lätt.
 
Det har hänte flera gånger att tanken på att det här är sista dagen jag kan klara mig utan att få i mig något godis och jag kan nästan känna det i munnen. Det har varit extremt kraftigt nästan varannan dag och annars så har jag lyckats varit tillräckligt upptagen med annat för att inte tänk så mycket på det.
 
Jag vet inte om det varit så här innan, men just nu så känner jag att det enda som inte får mig att börja igen är ren viljestyrka. Att jag är tvungen att tvinga mig själv om och om igen.
 
För jag vill ju så gärna ta en liiten, liten bit.
 
Det positiva är att det faktiskt redan börjat att märkas på mina kläder. Ingen aning om hur mycket jag vägde eller väger, men det märks i alla fall.