Fantastiskthelvete.blogg.se

Skam och rädslor.

 

Det är alltid lätt att prata om saker som man är intresserad om. Saker som man har gemensamt med andra. Saker som inte är personliga. Det är väl därför det pratas om vädret så mycket. Alla råkar ut för vädret på ett eller annat sätt. Det är någonting som är lätt att se och lätt att känna.

 

Regnar det ute så ser andra också att det regnar ute.

 

Visst är det lätt att tycka till om vädret, men vi vet att oavsett vad vi tycker om det så är det ingenting vi kan påverka.

 

Jag tycker om att prata om personliga saker. Jag tycker om att berätta för hela världen hur allting är. Jag vill så gärna börja direkt och veta allt och dela med mig av allt. Jag tycker om när personer säger att de inte mår så bra just nu. Inte för att jag tycker om att de mår dåligt utan för att de är ärliga och berättar som det är. De behöver inte säga någonting alls mera om hur det är. Jag brukar fråga om det är någonting de vill prata om för jag vill så gärna veta.

 

Det är helt ok om de inte vill prata. Ingenting skall ges ut om det inte vill ges ut. När jag själv berättar så känns det som om jag tagit in min hand i bröstkorgen och tagit ut mitt hjärta med ena handen och själen med den andra. Jag lämnar ut dem till omgivningen och önskar innerst inne att de är skonsamma med vad de får. Jag är bara en människa.

 

Att jämföra med förut så hade jag fortfarande själen och hjärtat ute, de var så sårbara och jag skyddade dem med all min kraft eftersom jag "visste" att kom någon i närheten så skulle de slita dem i stycken.

 

Jag är samma person som jag alltid varit fastän det är så stor skillnad på mig nu och då. Den stora skillnaden är att jag lyckats släppa mig fri. Jag ser runt mig hur allihopa skyddar sitt innersta i rädsla över vad som kommer att hända. Men varje gång jag ser någon öppna sig så blir jag lyckligare över att kunna få dem att öppna upp den person de har på insidan.

 

Jag kan inte lova att jag förstår allting som ni har, men jag kan lova att om ni ber mig så kommer jag att vara så skonsam jag kan. Vad jag har än så länge märkt är att omgivningen inte alls har varit särskilt hård. Jag har fått så mycket ut av det och jag hoppas att de jag pratat med har fått mycket av mig också.