Ensidig kommunikation
Största problemet med att skriva så som jag gör är att jag inte får något direkt gensvar.
Jag vet inte om det duger eller om jag råkar skriva något som någon kan ta illa upp.
Det hade varit trevligt mina inre rädslor gjorde att jag inte kan klara av att slappna av ordentligt bara när jag skriver någonting som jag är osäker över. Ibland när jag skrivit någonting jag är nöjd över så är jag ordentligt uppjagad med tankar om det jag skrivit och det går inte att slappna av då heller.
Dessutom så har det hänt väldigt många gånger att jag har haft lusten att skriva så mycket mera. Att jag skulle kunna förklara saker och ting ännu tydligare. Att jag kunde ha med ännu flera exempel för att visa hur jag tänker. Att jag är osäker på om de som läser kommer att hänga med i mina tankegångar.
Jag brukar tänka på om jag hade haft en flickvän så skulle jag vara så tacksam om hon gillade det jag skrev och skulle kunna bara titta igenom min text så jag vet att den fungerar som jag vill. Om man tittar på alla böcker där ute så finns det massvis av olika saker att se på hur det är skrivet och hur författaren har tänkt sig.
Jag skulle gärna vilja andra som ser på min text och skall kunna berätta för mig med egna ord exakt hur jag menar utan att jag skall behöva berätta något mera. Tyvärr så är väl det en total omöjlighet eftersom vi alla har så skilda bakgrunder att det kommer aldrig hända, men så många som möjligt hoppas jag på.
Det här är en ensidig kommunikation som jag försöker få gensvar på.
Hela tiden......
Dock så brukar jag få gensvar av andra ett tag efteråt. Ett gillande på facebook när jag delar mina texter är alltid positivt, men det betyder inte att personen vet vad jag menar utan kan gilla den av massvis av olika anledningar. Kommentarer är också väldigt, väldigt bra som säger lite mera om vad texten betyder för dem. Särskilt de texter som berör.
Det händer dock tillfällen där jag känner att jag måste prata med andra. Där jag måste veta hur de ser på texten eller om de kan se det på ett annat perspektiv som är bättre.
Största nackdelen med alla dessa gensvar är att det tar tid och jag är orolig just nu.
Som exempel kan jag säga att jag blir inte nöjd idag. Tankarna ändras och jag är inte riktigt med i texten. Det här är som andra texter när jag inte är nöjd någonting jag i alla fall vill skriva om. Nu har jag dock kommit så långt att jag känner mig inte tvungen att skriva varje dag utan sätter ut det bara för att det är en sak som jag vill ha kvar i minnet, men raderar jag allt så försvinner alla mina tankegångar.
Jag tror att det kan vara bra för mig att ha dem kvar fastän de är lite förvirrande och när jag någon gång i framtiden kommer tillbaka och tittar igen så ser jag dem med nya piggare och mer erfarna ögon. Dessutom är det bra för mig att påminna mig själv om att jag skriver i första hand för min egen skull.
Ja, visst är det knepigt med bloggande, att vi är så dåliga på att kommentera. Jag kan kommentera såpass mycket, att jag tycker att du är rätt så tydlig. Risken att någon tar illa upp måste vara liten, du skriver ju utifrån dig själv.
Kanske är det omöjligt att gardera sig, att alla ska alltid förstå allt precis rätt, och det gäller både bloggen och övrig kommunikation. Blogg riktar sig dessutom till alla läsare, inte bara till en enskild människa.
Bloggandet ersätter ju inte övrig kommunikation, tack och lov. Men det är en trevlig komplement!