Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - Ny dag

Ny dag

Det blev inte alls som jag tänkte igår. Jag började skriva om en sak som jag har tänkt på ett tag och det slutade med någonting som jag så länge har velat haft sagt. Jag var fruktansvärt spänd igår natt och sov inte alls så bra som jag hade hoppats. Tog lång tid innan jag ens lyckades somna. Jag tänkte på om jag ångrade att slutet blev som det blev. Att jag tog mig ut från den säkra zonen utan att ha en möjlighet att ta ett steg tillbaka.
 
Det har alltid varit så att jag pratar runt om när det gäller att visa ett intresse för någon. Alltid ha en chans att låta den andra ta initiativet. För som tidigare skrivet så är initiativet inte min starka sida. Det är dock inte bara det. Jag hittar på ursäkter till varför jag inte vågar få ut någonting. Ursäkter som jag förklarar för mig själv att jag gjort det rätta. Jag säger till mig själv att jag är rädd för att gå på för hårt så att hon blir rädd vilket slutar att jag drar mig undan istället. Det känns som om jag inte kan vara något annat än skrämmande eftersom det skrämmer mig själv så mycket.
 
Rädslorna är till för att skydda mig från allt det onda som finns ute i världen. Mot allt det osäkra. Mot all typ av risktagande. Rädslorna skyddar mig från att våga säga någonting som inte går att ta tillbaka. Jag vill men jag kan inte.
 
Jag är så rädd över att mina känslor är alldeles för starka. Jag är så rädd över att jag blir så lätt känsligt involverad hos andra. Men i slutändan så vill jag inte ha mindre känslor för det. Mina känslor är en av mina största egenskaper och sakta men säkert så minskar mina rädslor för dem, vilket betyder att jag blir mer och mer tacksam över att jag har dem.
 
Det kändes så bra i slutändan för att jag fick det skrivet igår. Jag vill inte ta tillbaka det. Jag vill inte ångra att jag skrev det. Den största saken som hände efter att jag skrev om det var att det blev lättare att tala om det. Det har blivit lättare att prata om svåra saker jag har skrivit när jag äntligen har skrivit om det. Det blir lättare att acceptera att dessa saker är en del av mig. Det blir lättare att klara av saker som jag vill göra.