Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - Gömt mig

Gömt mig

Ser ni vart jag står. Vilket träd gömmer jag mig bakom.
 
Jag vet inte riktigt längre om jag har gömt mig igen. Jag tror det i alla fall. Jag har inte delat något av mina senaste inlägg på facebook, för att jag varit räddare över det jag skrivit än på länge.
 
Jag kommer fortfarande ihåg början där jag tvingade mig att skriva om vad som helst utan att ändra någonting.
 
Visserligen kändes det som om jag inte hade någonting kvar att skriva om, men det kanske var mer än så. Det kanske var att min gamla skyddsmekanism kom till stod del tillbaka där jag bara stängde av mig själv.
 
Det är väl som alltid att jag försöker hitta anledningar till varför saker och ting blir som de blir, när det enda riktiga svaret är väl att saker och ting ibland bara blir oavsett vad man gör.
 
Jag drömmer fortfarande en hel del om framtiden, men samtidigt så väntar jag på att andra skall sätta igång mig. Jag drömmer om den där personen som skall komma in i mitt liv och ge mig viljan att bara göra saker.
 
För oron är alltid där att den inte kommer att komma inifrån.
 
Minnen om när allting kändes så mycket bättre. När saker rullade på och den hände nya positiva saker nästan hela tiden. Om tiden när jag kände mig oövervinnerlig under så lång tid.
 
Just nu är oron, är det här allt. Är det här så bra det kan bli. Varför alla dessa ursäkter för att slippa ta mig tid till det jag egentligen borde. Varför denna flykt. Det är så mycket lättare när jag har någon annan med mig, men finns det någon som vill följa med mig framåt, eller borde jag klara det här själv.
 
Någonting måste göras och det snart. Jag börjar få lite mer inom mig än vad jag har haft på länge. Imorgon försöker jag igen på nytt.