Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - Hur går det med kärleken?

Hur går det med kärleken?

Det var den sista frågan jag fick innan min föreläsning tog slut senast.
 
Det är väl där de flesta tankarna går för mig just nu. Allt känns rätt oviktigt i det stora hela och allt annat har jag gått in på så mycket under mitt skrivnde och i mitt arbete med mig själv.
 
Det är nog därför jag inte skrivit direkt någonting på senaste tiden. Visst finns det saker jag skulle kunna skriva om, men de hamnar oftast i bakgrunden. Och när det gäller kärleken så är det svårare och mer osäkrare än någonting annat jag kan komma på.
 
Jag minns en gång när jag var liten så kom en flicka och frågade chans på mig åt en kompis. Jag har aldrig varit så rädd att bli lurad någon gång annars än vad jag kan komma ihåg. Jag vet att det finns många personer som funderar på hur det kan komma att andra ens tycker om en och där var då också jag, men det var faktiskt värre än så. Jag kunde inte låta bli att släppa tanken på att det bara var ett elakt skämt så jag sade nej.
 
Det finns fler saker som satt spår i mig. Jag har sett mig som en person som inte varit värd någonting, ännu mindre kärlek. När jag började komma ut förut och började känna saker så blev jag så rädd över vad jag började känna och tänka. Jag kände mig som ett monster för de tankar och känslor jag fick. Över bara att känna intresse av en person.
 
Även om jag inte känner mig som ett monster längre eller oroar mig för att bli lurad på detta sätt just nu så finns det kvar inom mig. Jag är låst i tankarna över att visa intresse av någon och inte kunna säga det rakt ut. Det känns som om man utnyttjar situationen, samtidigt som jag tidigare märkt att säga för mycket för tidigt inte alls är så bra.
 
Det slutar alltid på samma sätt. Med ingenting....
 
Men jag försöker i alla fall och det är inte lätt. Visserligen har jag märkt att det är många som har det svårt därute, så fruktansvärt många.
 
I mitt fall så känns det mycket på grund av mina tankar som om jag varenda gång måste be om tillåtelse för att ens kuna få tycka om den andre. Att få tillåtelse för att se om det kan bli något mer. Sedan behöver jag tid tillsammans för att kunna slappna av och kunna ta för mig mer av det som finns. Men för att det skall fungera behöver hon nog släppa sin mur först och helst en hel del. Och det finns en hel del murar där ute.
 
Det känns som jag behöver höra orden att det är ok för mig att tycka om dig och kanske till och med bli förälskad.
 
Jag har nog en hel del kärlek att ge, den bara gömmer sig en del fortfarande. Sedan tror jag att jag i det hela är ett riktigt bra man för den jag skulle bli tillsammans med.