Mors dag
Det är mors dag idag som jag gissar så många vet.
Jag har tänkte en hel del på den här dagen om hur jag verkligen känner inför min mor.
Jag minns förut att jag var osäker på om jag verkade vara bitter, men nu för tiden när jag tänker på min mor så är jag faktiskt rätt bitter. (bitter för att vara jag)
Under åren som gått och desto mer jag har lärt mig, desto argare har jag blivit över mina föräldrar. Varenda gång jag ser texten eller hör orden respektera dina äldre så känns det inombords. Enda tanken är att du har ingen som helst rättighet att bli mer respekterad bara för att du är några eller flera år äldre än mig. Respekt har ingenting med ålder att göra och respekterar du dina föräldrar är det nog för att du känner att de har egenskaper som du respekterar.
Som jag sagt förut så älskar jag min mor, men jag respketerar henne inte. Ibland så önskar jag att hon fortfarande levde så vi kunde prata om allt. Men samtidigt så tänker jag att jag nog aldrig hade vågat vara ärlig. Jag hade aldrig kunnat gjort som jag gjort idag med förläsningarna och skrivandet.
Kanske hade det varit bättre på andra sätt. Egentligen spelar det ingen roll för det går inta att ändra på någonting.
Det känns som om jag egentligen inte har någonting bra att skriva om henne. Hon arbetade hårt och kämpade så mycket, men det som jag minns mest är frustrationen hon hade. De gånger hon inte orkade mer.
Jag vet inte om jag är orättvis, men det går bara inte att låta vara.