Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - Mobbning

Mobbning

 
Såg den här filmen på en blogg igår efter jag skrivit klart. Den fick mig att börja tänka på mina egna problem med mobbning under uppväxttiden och hur det har påverkat mig.
 
När jag började att föreläsa så gick jag igenom och skrev ner om min skolgång och vilka städer jag hade bott i. Vart jag studerade och hur jag själv gjorde under denna tid och har knappt gått in på mobbning alls.
 
Min hjärna har glömt bort det mesta, men det finns en del kvar. Särskilt är det högstadiet kommer jag ihåg, vilket kanske inte är så konstigt eftersom jag blivit lite äldre då. Ofta när jag tänker tillbaka när jag var liten så är det alltid lågstadiet som kommer upp.
 
Igår blev det en smula känslosamt och jag kände att jag inte orkade tänka på det just då. Jag hade ju redan skrivit och jag orkade inte gå igenom någonting nytt så sent på kvällen.
 
Frågan jag ställer mig själv är hur hemskt var det om jag har totalt glömt bort ett helt år. Ett helt år där jag gick i en skola som jag har vaga minnen av att jag var tvungen att byta ifrån på grund av mobbning. Att även när jag började tänka bakåt på mitt liv så fanns det inte där. Varje gång jag tog upp saker så reagerade jag inte alls att fjärde klass var på en annan skola än den jag kom ihåg att jag gick på.
 
Jag försöker minnas någonting men det är bara två minnen som finns kvar från den tiden. Två obetydliga minnen som finns kvar. Det ena är när våran klass sitter och väntar på en buss och jag håller på att gräver i jorden bara för att få något att göra med händerna. Någonting att distrahera mig med för att inte känna stressen. Jag kommer ihåg att de skämtade med mig och just då gjorde det ingenting för jag höll på med någonting annat. En annan gång är det när det skulle vara en sportdag med tävlingar på en annan skola och jag hittade inte dit i tid. När jag kom dit så var tävlingen jag skulle vara med i redan över och jag fick en del gliringar, men jag tror att jag bara var nöjd att få slippa eftersom sport ändå inte var min starka sida.
 
Jag kommer mer ihåg när jag bytte skola och det blev faktiskt bättre. De var hyggligare mot mig där. Mycket bättre och tyvärr så flyttade vi ifrån den skolan och jag han bara gå ett år där.
 
Jag tror att den stora skillnade från just min fjärde klass och de andra skolåren var att i de andra skolåren så fanns det någon eller några som var värre. Någon eller några som gick att peka ut och där är de onda andarna som försöker bryta ner mig. Dessa skall och kan jag försöka undvika.
 
Men de i fjärde klass så var det ingen speciell utan det var nog så gott som allihopa. Dessa personer bodde runt mig och var i närheten varje dag. Det fanns ingen flykt från dem. Även när jag bytte skola så bodde många i närheten av mig i alla fall. De få kompisar jag hade från fyran så var ingen av dem särskilt sjysta mot mig. Jag var bara med dem för att de kanske inte hade någon annan att vara med just då. De var inte med mig för min skull utan jag var med dem för deras.
 
Jag skulle gärna vilja träffa de jag gått i skolan med. Inte för att jag är arg eller vill ha någon rättvisa. Jag är den jag är och jag tycker om den jag är för en gångs skull. Utan mer för att de kanske kommer ihåg så mycket mer om den tiden. Kanske de kan berätta för mig vad som hände och varför det hände. Vad det finns för bakomliggande orsaker.
 
Jag vill så gärna minnas, men det ligger så djupt inom mig. Jag vill se alla saker som gjorde att jag gick i bitar. Så jag lättare kan se vem jag var innan.... Så att jag kan bli hel igen.
mobbning