Länkvän.se - Sökoptimering med marknadsföring på Facebook & Twitter Länkbyten Fantastiskthelvete.blogg.se - Fysisk smärta

Fysisk smärta

Hade fortfarande väldigt ont när jag gick upp i morse. Kunde inte sova på ena sidan vilket betydde att jag hade ännu svårare att sova för det brukar bli en del värk i ryggen när jag ligger på samma sida för länge. Blev tvungen att gå upp vid sju fastän det var min första lediga dag på två veckors semester.
 
Värken minskade mer och mer under dagen och just nu är den borta förutom att jag fortfarande är väldigt öm på örat. Kanske jag till och med kan sova på den sidan.
 
Som allt annat så är det mycket tankar på då och nu. Förut var jag hela tiden väldigt rädd för smärtan.Till exempel så har jag haft halsfluss ett par gånger och varje gång jag började få lite ont i halsen så började jag få panik att den skulle komma tillbaka.
 
Hur skall jag hitta orden att förklara hur det varit? Skall jag verkligen skriva ner exakt vad jag tänker på när jag kommer på något?
 
När det var sämre så var smärtan ofta så mycket mer påtaglig. Den tog över allting och gjorde svåra saker ännu svårare. Om jag hade flyktkänsla innan så ökade den på mycket mera efteråt. De stora sakerna som fanns blev om möjligt ännu större och de små sakerna blev stora. Men samtidigt fanns det de konstiga tankarna där. De som nu när jag tänker på dem var länge sedan jag hade dem.
 
Jag funderade på hur det skulle kännas att hoppa från en bro. Inte för att ta självmord utan bara för att känna känslan. Ibland när jag stod vid övergångsställen så funderade jag på exakt hur det skulle kännas att få fötterna överkörda av en bil. Dessa var väl de mest vanliga, men det fanns alla möjliga tillfällen jag undrade hur det skulle kännas att skada mig. Rädslan över att bli skadad hindrade mig alltid och jag slog bort sådana dumma tankar.
 
Men.....
 
när jag började må bättre så blev tankarna mycket verkligare. Jag slutade bli lika rädd för smärtan och jag minns att det hände att jag funderade över att ta en kniv och skära mig på handen. Det kändes som om jag hamnade i en dröm när det hände och viljan över att skada mig för att äntligen få känna efter någonting fysiskt. Någonting jag hade hindrat mig från att känna förut. Det blev ibland till och med som ett drömtillstånd där jag kunde drömma mig in i känslan på ett sätt som jag inte gjort förut. Det var skönt att inte känna samma rädsla som förut.
 
Det var lite läskigt, men jag det fanns aldrig någon risk att jag skulle gjort någonting.
 
Idag så är tankarna om att vilja känna efter smärta nästan helt borta, men har förvandlats till en mer hälsosam vilja att bara få känna på beröring. Ibland så knyter jag handen hårt bara för att få känna någonting fysiskt. Jag är inte mer rädd än någon annan för smärta idag, men jag behöver inte försöka fly från den på samma sätt som förut. Bästa beviset för att jag klarar av det rätt hyfsat är väl när jag är hos tandläkaren och jag ser fram emot att bli klar så fort som möjligt istället för att skjuta upp den i all evighet.
smärta